Antites: Raderna som börjar "Med kärlekens lätta vingar satte jag mig på dessa väggar, för steniga gränser kan inte hålla ut kärleken..." använder kontraster (lätt/tungt, väggar/vingar, kan inte/kan) för att lyfta fram de älskandes förmåga att övervinna hinder.
Oxymoron: Frasen "kall eld" är en oxymoron, som uttrycker paradoxen i Julias skönhet som både värmer honom med passion och fryser honom av rädsla.
Alliterering: Upprepningen av "s"-ljud i "mjukt, smidigt och långsamt" understryker högtalarens mjuka och långsamma rörelse.
Hyperbol :Romeos utrop "I am fortune's fool" visar hans djupa desperation och känsla av att bli lekad med av ödet, överdriver hans lidande och lägger skulden på ett abstrakt koncept.