Abstrakt drama har sina rötter i början av 1900-talet, då konstnärer och författare började experimentera med nya uttrycksformer som bröt från traditionella konventioner. Några av nyckelfigurerna i abstrakt drama inkluderar Bertolt Brecht, Antonin Artaud och Samuel Beckett.
Abstrakta dramer kan vara utmanande för publik som är vana vid mer traditionella former av teater, men de kan också vara mycket givande. Genom att öppna nya möjligheter för teatraliska uttryck kan abstrakt drama hjälpa oss att se världen på nya sätt.
Några exempel på abstrakt drama inkluderar:
- Samuel Becketts Waiting for Godot (1948) är en pjäs om två luffare som väntar på en mystisk figur som heter Godot. Pjäsen är full av symbolik och följer inte en traditionell handlingsstruktur.
- Bertolt Brechts The Three Penny Opera (1928) är en satirisk pjäs som berättar om en brottsling vid namn Macheath och hans relationer med tre kvinnor. Pjäsen använder musik och dans för att skapa en unik teaterupplevelse.
- Antonin Artauds The Theatre of Cruelty (1932) är ett manifest som beskriver Artauds vision för en ny typ av teater. Artaud menade att teater borde vara en fysisk och känslomässig upplevelse som utmanar publikens sinnen.
Abstrakta dramer finns i alla kulturer runt om i världen. De erbjuder ett unikt sätt att uppleva världen och det mänskliga tillståndet.