De första grekiska tragedierna utfördes i Aten på 600-talet fvt. De var till en början en del av religiösa ceremonier men blev gradvis mer sekulära till sin natur. Grekiska tragedier utforskade ofta teman om mänskligt lidande, öde och konsekvenserna av mänskliga handlingar. De presenterade komplexa karaktärer och använde poetiskt språk, musik och dans för att skapa en kraftfull och känslomässig upplevelse för publiken.
Några av de mest kända grekiska tragedierna inkluderar Aischylos, Sofokles och Euripides. Deras verk satte standarden för tragisk dramatik och påverkade senare dramatiker och teatraliska traditioner. Grekiska tragedier fortsätter att framföras och studeras idag som kraftfulla exempel på dramatisk konst och mänskligt berättande.