Edmunds karaktär utvecklas vidare genom hans interaktioner med andra karaktärer i pjäsen. Han planterar skickligt frön av misstänksamhet i Lears sinne mot sina lojala döttrar, Goneril och Regan, genom att förfalska ett brev som felaktigt anklagar Edgar för förräderi. Detta bedrägeri leder till att Edgar förvisas och låter Edmund ärva sin fars jarldöme.
Edmunds ambition och list är tydliga i hans manipulation av konflikten mellan Lear och hans döttrar. Han spelar båda sidor mot varandra, låtsas vara lojal mot Lear samtidigt som han i hemlighet hjälper Goneril och Regan i deras komplott att störta honom. Edmunds dubbelhet och förräderi gör honom till en formidabel motståndare, och hans framgång med att lura omgivningen visar på hans klurighet och fyndighet.
Trots sin list, möter Edmund till slut konsekvenser för sina handlingar. Hans svek mot Edgar avslöjas, och han såras dödligt i en duell med sin bror. I sina sista stunder erkänner Edmund sina missgärningar och uttrycker ånger för den smärta han har orsakat. Detta ögonblick av självmedvetenhet och ånger ger en inblick i Edmunds komplexa karaktär, och avslöjar att han inte är helt utan mänskliga känslor eller moral.
Sammantaget utvecklar passagen från utläggningen av kung Lear karaktären Edmund som en listig, manipulativ och ambitiös individ som nästan lyckas ersätta sin intet ont anande bror Edgar. Han använder sin intelligens och sitt bedrägeri för att få makt och kontroll, men hans handlingar leder till slut till hans undergång. Edmunds karaktär är en fascinerande utforskning av den mänskliga naturen, som visar upp potentialen för både gott och ont inom en enda individ.