Ett av de mest kända exemplen på ett freeze frame-drama är filmen "The Matrix" (1999), som använder freeze frame-sekvenser för att skapa en känsla av tidsutvidgning och för att betona filmens teman om verklighet och illusion. Andra anmärkningsvärda frysframe-dramer inkluderar "The Princess Bride" (1987), "Pulp Fiction" (1994) och "The Grand Budapest Hotel" (2014).
Freeze frame-dramer kan vara ett kraftfullt sätt att skapa minnesvärda och visuellt slående scener, och de kan lägga till ett unikt lager av berättande till en film.