1. Avvisning av idoldyrkan :Alla tre rörelserna förkastade den traditionella utövningen av idoldyrkan och betonade dyrkan av en Högsta Varelse eller Brahman utan någon form eller bild. De trodde på ett monoteistiskt gudsbegrepp och försökte rena hinduismen genom att eliminera vad de såg som korrupta och vidskepliga sedvänjor.
2. Inflytande av västerländskt tänkande :Dessa rörelser påverkades av västerländska idéer, särskilt kristendomens rationalism och monoteism. De försökte reformera hinduismen genom att införliva modern vetenskaplig kunskap och filosofiska begrepp samtidigt som de behöll dess andliga kärnläror.
3. Socialreform :Alla tre rörelserna var involverade i olika sociala reformaktiviteter, såsom främjande av kvinnors rättigheter, utbildning och omgifte av änkor. De syftade till att ta itu med sociala orättvisor och ojämlikheter som råder i det indiska samhället och åstadkomma positiv social förändring.
4. Betoning på utbildning :Utbildning var en central aspekt av dessa rörelser. De etablerade skolor och högskolor för att sprida modern utbildning, främja intellektuell undersökning och fostra kritiskt tänkande bland sina anhängare. Utbildning sågs som ett verktyg för att stärka individer, utmana traditionella övertygelser och främja sociala framsteg.
5. Nationalistiska känslor :Dessa rörelser bidrog till den växande känslan av nationalism i Indien. De främjade kulturell stolthet, självrespekt och återupplivandet av Indiens antika arv. Deras ansträngningar spelade en roll i kampen för självständighet från kolonialstyret.
Trots dessa gemensamma drag hade varje rörelse sina distinkta teologiska och filosofiska inriktningar, såväl som olika förhållningssätt till sociala reformer och religiösa praktiker. Men deras kollektiva inverkan på det indiska samhället var djupgående, vilket ledde till betydande förändringar i religiösa tankar, sociala attityder och det övergripande kulturlandskapet i Indien.