* Konflikten mellan utseende och verklighet. Lears tragedi beror delvis på hans oförmåga att se sina döttrars sanna natur. Han är förblindad av deras smicker och misslyckas med att inse deras sanna girighet och själviskhet. Detta tema utforskas också i Edmunds karaktär, som använder sitt smidiga tal och sitt bedrägeri för att ta makten.
* Vikten av kärlek och lojalitet. Lears berättelse är en varnande berättelse om vikten av att värdera kärlek och lojalitet framför materiell rikedom och makt. Lear överger sin yngsta dotter, Cordelia, eftersom hon vägrar att smickra honom, och som ett resultat förlorar han allt som verkligen är värdefullt i livet.
* Maktens korrumperande inflytande. Pjäsen utforskar maktens korrumperande inflytande på både individer och samhället som helhet. Lears okontrollerade kraft gör honom grym, tyrannisk och i slutändan självdestruktiv. Albany och Cornwall, två av Lears svärsöner, blir också korrumperade av sin makt och använder den för att begå grymheter mot sina fiender.
* Människans förmåga till förlåtelse och återlösning. Trots pjäsens tragiska slut finns det också hopp om förlösning i King Lear. Cordelia förlåter sin far för hans grymhet, och Kent och Albany förblir lojala mot honom även i hans mörkaste stunder. Dessa karaktärers handlingar visar att även mitt i tragedin finns det fortfarande utrymme för förlåtelse och försoning.
* Konflikten mellan gott och ont. Pjäsen presenterar ett moraliskt universum där gott och ont är tydligt definierade och motarbetade. Karaktärer som Cordelia, Edgar och Kent representerar det goda, medan karaktärer som Goneril, Regan och Edmund representerar det onda. Pjäsen antyder att de goda krafterna så småningom kommer att triumfera över de ondas krafter, men först efter en hel del lidande och förlust.