Social hierarki och adel: Samhället var mycket strukturerat med en stel social hierarki. De övre skikten ockuperades av adeln, inklusive kungligheter, hertigar, jarlar och landadeln. Social status och rang avgjorde en individs plats och möjligheter i samhället.
Lojalitet och heder: Dessa värden var högt ansedda, särskilt bland adeln. Lojalitet mot ens familj, suveräna och sociala överordnade ansågs vara avgörande. Ohederliga handlingar, som svek, fördömdes hårt.
Religion: England under Shakespeares tid var övervägande protestantiskt, och religiösa värderingar var centrala i samhället. Church of England spelade en avgörande roll i att forma moraliska och etiska övertygelser, och betonade begrepp som synd, omvändelse och frälsning.
kristen moral: Värdesystemet var genomsyrat av kristna läror som betonade dygder som ärlighet, medkänsla, välgörenhet och förlåtelse. Barmhärtighet och försoning värderades, medan girighet, lust och stolthet var ogillades.
Hövisk kärlek och ridderlighet: Dessa begrepp från medeltiden påverkade fortfarande det elisabethanska samhället. Hövisk kärlek betonade dygderna lojalitet, hängivenhet och trohet i romantiska relationer. Ridderlighet dikterade hedersamt uppförande och tapperhet.
Utbildning och kunskap: Utbildning värderades högt, särskilt bland överklassen. Kunskap och intellektuella sysselsättningar sågs som sätt att förbättra sig själv och få social rörlighet.
rykte och allmänhetens uppfattning: Individer var angelägna om att upprätthålla ett positivt rykte och social ställning. Handlingar som kunde skada ens heder eller offentliga image undvek.
Könsroller: Samhället definierade stela könsroller. Män förväntades vara starka, modiga och rationella, medan kvinnor skulle vara blygsamma, milda och fokuserade på hushållsuppgifter.
Materiella ägodelar och rikedom: Att ackumulera rikedomar och materiella varor sågs som ett tecken på framgång och status. Materiella ägodelar ansågs ofta vara en återspegling av ens dygd och sociala rang.
Gudomlig försyn och öde: Tron på en gudomlig ordning och ödets eller förmögenhetens inflytande spelade en betydande roll i att forma uppfattningar om livshändelser. Många trodde att yttre krafter utanför mänsklig kontroll kunde forma ens öde.
Familjens heder: Att bevara familjens heder var av yttersta vikt. Familjens stolthet, anseende och fortsättningen av släktlinjen värderades högt.
Shakespeares verk utforskade och reflekterade ofta komplexiteten och konflikterna inom dessa värdesystem, vilket gjorde dem relevanta och tidlösa utforskande av den mänskliga naturen.