Musikstil :
- Tyska operan :Karaktäriseras ofta av komplexa musikaliska strukturer och intrikat orkestrering. Tyska kompositörer, som Richard Wagner, använde ledmotiv (återkommande musikteman förknippade med karaktärer eller idéer) för att skapa en enhetlig musikupplevelse. Harmoniskt sett hade tysk opera rika och täta texturer, som ofta gav sig in i kromatik och dissonans.
- Italiensk opera :Italiensk opera, å andra sidan, betonade melodisk skönhet och enkelhet. Italienska kompositörer, som Gioachino Rossini, Gaetano Donizetti och Giuseppe Verdi, fokuserade på att skapa minnesvärda arior och ensembler och visa upp sångarnas sångkunnighet. Italiensk opera gynnade mer enkla harmoniska progressioner och använde bel canto (en sångstil som betonade vokal smidighet och utsmyckningar).
Dramatisk struktur :
- Tyska operan :Tyska operor hade ofta komplexa och symboliska libretton, baserade på mytologi, historia och filosofi. Wagner, i synnerhet, försökte skapa Gesamtkunstwerk ("totalt konstverk"), där musik, drama och visuella element integrerades sömlöst för att förmedla djupare filosofiska idéer och känslor.
- Italiensk opera :Italienska operalibretton var vanligtvis mer direkta och fokuserade på romantiska eller historiska berättelser, ofta involverade kärlek, svartsjuka och hämnd. Italienska operakompositörer lade större vikt vid berättelsens och karaktärernas känslomässiga resonans, i syfte att få fram starka reaktioner från publiken.
Sångstil :
- Tyska operan :Tyska operor krävde mer mångsidiga och kraftfulla sångare som kunde hantera komplexa sånglinjer, som ofta krävde dramatisk intensitet och uttryck. Wagnersångare behövde ha både lyriska och deklamatoriska färdigheter, eftersom hans operor ofta krävde både skyhöga melodier och dramatiska recitativ.
- Italiensk opera :Italiensk opera gynnade sångare med exceptionell sångteknik och smidighet. Italienska operasångare hyllades för sin förmåga att utföra invecklade utsmyckningar, koloraturpassager och skyhöga toner. Bel canto-tekniken var mycket uppskattad, och sångare visade sin virtuositet genom utarbetade arior och duetter.
Orkester :
- Tyska operan :Tyska operor innehöll vanligtvis större orkestrar med ett varierat utbud av instrument. Wagner, till exempel, utökade orkestern till att omfatta instrument som bastuba, engelskt horn och kontrabasklarinett, vilket skapade en rik orkesterpalett.
- Italiensk opera :Italienska operor använde mindre orkestrar, med fokus på stråkar och träblås. Orkestern spelade en stödjande roll som ackompanjemang till sångarna och betonade de melodiska linjerna.
Dessa skillnader återspeglar de distinkta konstnärliga visioner och kulturella influenser som formade tysk och italiensk opera på 1800-talet. Varje tradition bidrog avsevärt till utvecklingen av opera, och fängslade publiken med sina unika blandningar av musik, drama och sångkonstnär.