1. Blind Siare :Tiresias introduceras som en blind man som har beviljats förmågan att se framtiden som kompensation för sin bristande fysiska syn. Denna blindhet representerar hans överlägsna andliga syn, vilket gör att han kan uppfatta sanningen bortom det yttre.
2. Ödets medlare :Tiresias fungerar som en medlare mellan gudarnas värld och människoriket. Han är insatt i gudarnas gudomliga kunskap, men han har också en koppling till den dödliga världen.
3. Thebes väktare :Tiresias fungerar som Thebes väktare och använder sina profetiska förmågor för att vägleda och skydda staden. Han är djupt bekymrad över sina medborgares välbefinnande och är villig att tala obekväma sanningar för att förhindra katastrofer.
4. Oidipus antagonist :Ursprungligen verkar Tiresias vara en antagonist till Oidipus. Han motsätter sig att avslöja sanningen om Oidipus ursprung och tidigare handlingar, i vetskap om att det kommer att medföra stor smärta för kungen och staden. Tiresias motvilja härrör från hans medvetenhet om de oundvikliga konsekvenserna och det lidande som Oidipus måste möta.
5. Händelsers katalysator :När Oidipus anklagar Tiresias för att vara inblandad i en konspiration mot honom, avslöjar Tiresias sanningen som han har undanhållit. Denna uppenbarelse sätter igång en kedja av händelser som leder till Oidipus fall.
6. Symbol för visdom och insikt :Tiresias representerar vikten av visdom, insikt och självkännedom i mänskliga angelägenheter. Hans blindhet symboliserar begränsningarna i mänsklig förståelse och svårigheten att helt förstå sanningen.
7. Den gudomligas röst :Genom Tiresias kommunicerar dramatikern gudarnas vilja och ingripande i mänskligt liv. Tiresias profetior och varningar speglar den övernaturliga dimension som formar berättelsen och karaktärernas öden.
8. Tragisk figur :Tiresias är inte immun mot tragedin som drabbar Thebe och Oidipus. Även han får utstå konsekvenserna av sin kunskap och sin roll i att avslöja sanningen.
Tiresias karaktär förkroppsligar komplexiteten och motsägelserna i det mänskliga tillståndet. Han besitter gudomlig kunskap men är också begränsad av sin blindhet och bördan av att veta framtiden. Hans närvaro i pjäsen förstärker teman om ödet, ödet och gränserna för mänsklig förståelse.