Scenario i realistisk teater är typiskt naturalistisk, vilket betyder att den försöker imitera verkliga miljöer. Det kan handla om att använda detaljerade uppsättningar som återskapar faktiska platser, eller att använda abstrakta uppsättningar som föreslår en känsla av plats utan att vara alltför specifik.
Dräkter i realistisk teater är också naturalistiska, och är utformade för att spegla karaktärernas socioekonomiska status och historiska period. Det kan handla om att använda tidsexakta kläder, eller att använda moderna kläder som liknar vad karaktärerna realistiskt kan ha på sig.
Skådespeleri i realistisk teater är också naturalistiskt, och skådespelare förväntas skapa karaktärer som verkar som riktiga människor. Detta innebär att använda naturalistiska talmönster, kroppsspråk och gester.
Realistisk teater används ofta för att producera pjäser som handlar om allvarliga eller känslomässiga ämnen, eftersom det kan bidra till att skapa en känsla av omedelbarhet och intimitet med publiken. Det används också ofta för att producera historiska dramer, eftersom det kan hjälpa till att återskapa det förflutna på ett levande och trovärdigt sätt.
Några av de mest kända exemplen på realistisk teater inkluderar:
* Körsbärsträdgården av Anton Tjechov
* Ett dockhem av Henrik Ibsen
* En säljares död av Arthur Miller
* Hamlet av William Shakespeare
Dessa pjäser använder alla realistiska tekniker för att skapa en illusion av det verkliga livet på scenen, och de har alla blivit mycket hyllade för sina kraftfulla och gripande framträdanden.