– Globeteatern var en friluftsamfiteater med en cirkulär trästruktur.
– Scenen projicerade in i publiken, som stod på "gården" medan rikare besökare satt i förhöjda gallerier med täckta sittplatser.
– Diametern var cirka 30 meter, och höjden var cirka 13 meter och rymmer upp till 3000 personer.
Plattform och sittplatser:
– Själva scenen var en upphöjd plattform cirka 1,2 meter över marken.
– Gården, den öppna ytan framför scenen där de flesta publiken stod, var belagd med grus.
- Gallerier omgav gården på tre sidor, stigande i nivåer, och var indelade i tre nivåer (den lägsta, mitten och övre).
Backstage:
– Backstageområdet, kallat "tröttande huset", låg längst bak på scenen.
– Det inkluderade ett omklädningsrum för skådespelare, en fastighetsbutik och en lucka som gjorde att skådespelare kunde göra plötsliga in- och utgångar.
Tak:
– Globeteatern hade ett halmtak av halm som täckte ungefär hälften av byggnaden.
– Det här gav skydd åt skådespelarna och scenen.
Inredning:
– Teatern i sig hade minimal utsmyckning och förlitade sig främst på kostymer, rekvisita och skådespeleri för att skapa miljö och atmosfär för varje pjäs.
– Landskap antyddes vanligtvis genom användning av rekvisita och banderoller, snarare än genomarbetade uppsättningar.
Ljus och specialeffekter:
– Föreställningar ägde rum under dagen med naturligt ljus.
- Specialeffekter var begränsade men kan ha inkluderat ljus, fyrverkerier och ljudeffekter.
Spelbill och föreställningar :
- Playbills, som beskriver pjäserna, delades ut på Londons gator.
– Skådespelare spelade flera pjäser i rotation för att behålla intresset och locka regelbunden publik.
Repertoar :
– Globen presenterade främst pjäser av William Shakespeare, hans samtida och andra framstående dramatiker vid den tiden.
– Skådespelargruppen som uppträdde på Globen var känd som "Lord Chamberlain's Men" och senare som "Kungens män".
Sammantaget var Globe Theatre ett livligt centrum för konstnärligt uttryck, innovation och social sammankomst under den elisabetanska eran i London.