1. Forntida grekisk teater (600-talet f.Kr. - 300-talet f.Kr.): Den antika grekiska teatern anses allmänt vara födelseplatsen för teater som konstform. Amfiteatrar byggdes i städer som Aten och Epidauros, med en stor utomhusscen och halvcirkelformade sittplatser för publiken. Grekiska teatrar användes för dramatiska föreställningar, inklusive tragedier och komedier, och spelade en central roll i det grekiska religiösa och kulturella livet.
2. Romersk teater (3:e århundradet f.Kr. - 300-talet f.Kr.): Romarna anammade och utökade den grekiska teatertraditionen. Romerska teatrar var vanligtvis större i skala och mer omständligt inredda än grekiska teatrar. De byggdes ofta i städer och städer i hela det romerska riket och användes för en mängd olika föreställningar, inklusive pjäser, musik och gladiatortävlingar.
3. Medeltida teater (400-talet - 1400-talet): Under medeltiden fick teatern en mer religiös karaktär. Mysteriespel, mirakelpjäser och moralpjäser uppfördes i kyrkor, offentliga torg och skråhallar. Dessa pjäser dramatiserade ofta bibliska berättelser eller lärde ut moraliska lektioner.
4. Renässansteatern (1300-talet - 1600-talet): Renässansen såg ett återupplivande av intresset för klassisk grekisk och romersk teater. Teaterkompanier började spela sekulära pjäser och permanenta teaterbyggnader byggdes i städer som London och Paris. Verk av dramatiker som William Shakespeare och Christopher Marlowe markerade början på modern teater.
5. 1700-talsteater: 1700-talet medförde en ökning av operans popularitet, och operahus byggdes i större städer över hela Europa. Dessutom uppstod nya former av teater, som vaudeville och pantomime.
6. 1800-talsteater: 1800-talet var en tid av betydande förändringar och experiment inom teater. Realism blev en dominerande stil, med dramatiker som Henrik Ibsen och Anton Tjechov som utforskade sociala och psykologiska teman i sina verk. Nya teaterformer, som musikteater, blev också populära under denna period.
7. 1900-talsteater: 1900-talet såg en fortsättning på olika teatraliska stilar och rörelser, såsom modernism, expressionism och absurdism. Dramatiker som Samuel Beckett, Bertolt Brecht och Tennessee Williams utmanade traditionella teatraliska konventioner och tänjde på gränserna för dramatiskt berättande.
8. Samtida teater: Samtida teater omfattar ett brett utbud av stilar, från vanliga kommersiella produktioner till experimentell utkantsteater. Teatrar fortsätter att anpassa sig och utvecklas, införliva ny teknik och utforska olika uttrycksformer.