1. Excitation: När gaffelns pinnar slås mot glaset sätter det glaset i vibration. Gaffeln överför sin energi till glaset, vilket får det att vibrera vid en viss frekvens.
2. Resonans: Glaset, som är ett fast föremål, har en naturlig frekvens vid vilken det tenderar att vibrera. Denna naturliga frekvens beror på glasets fysiska egenskaper, såsom dess elasticitet, densitet och form. När frekvensen på gaffelns vibrationer matchar glasets naturliga frekvens uppstår resonans.
3. Förstärkning av ljud: Vid resonans förstärks glasets vibrationer, vilket gör att ljudvågorna blir starkare och mer ihållande. Vattnet inuti glaset spelar också en roll för att förstärka ljudet genom att fungera som ett medium för ljudvågorna att fortplanta sig.
4. Ljudstrålning: De förstärkta ljudvågorna strålar ut från glaset, når våra öron och låter oss höra det distinkta ringljudet. Ljudets tonhöjd motsvarar vibrationsfrekvensen, som bestäms av glasets naturliga frekvens.
Sammanfattningsvis ger kombinationen av gaffelns vibrationer, glasets naturliga frekvens och ljudvågornas förstärkning och utstrålning det karakteristiska ljudet när glaskoppar fyllda med vatten tappas med en gaffel.