1. Avvisning av klassisk balett: I början av 1900-talet började många konstnärer och dansare att utmana den klassiska balettens strikta tekniker, strukturer och estetik. De kände ett behov av att bryta sig loss från de traditionella formerna och utforska nya möjligheter i rörelse och uttryck.
2. Inflytande av modern dans: Modern dans, som uppstod under samma period, spelade en betydande roll i utvecklingen av samtida dans. Moderna danspionjärer som Martha Graham och Isadora Duncan ifrågasatte konventionella tekniker och betonade individuellt uttryck, känslomässig autenticitet och experimenterande med rörelse.
3. Teknologiska och kulturella förändringar: 1900-talet såg betydande tekniska framsteg som ledde till förändringar i samhället, konsten och kulturen. Samtida dans svarade på dessa förändringar genom att införliva nya idéer, musik och inspiration från olika kulturer.
4. Samarbete och tvärvetenskapligt inflytande: Samtida dans har formats av samarbeten mellan dansare, koreografer, kompositörer, musiker, bildkonstnärer och andra kreativa yrkesverksamma. Dessa tvärvetenskapliga samarbeten öppnade nya möjligheter för konstnärliga uttryck och vidgade gränserna för vad dans kunde vara.
5. Social och politisk kontext: Samtida dans speglar ofta det sociala och politiska sammanhang som den skapas i. Det har använts som ett verktyg för självuttryck, social kritik och aktivism, och utforskar teman som identitet, kön, sexualitet, mänskliga relationer, krig, fattigdom och miljöhänsyn.
Som ett resultat av dessa faktorer utvecklades samtida dans som en distinkt genre som omfattade innovation, individualitet och utforskandet av nya former av rörelse, uttryck och konstnärligt samarbete.