Binayugan-dansen härstammar från provinsen Abra i norra Filippinerna. Det tros ha sitt ursprung från den tidiga spanska kolonialperioden, då spanska munkar introducerade europeiska danser för ursprungsbefolkningen i Abra. Dansen framfördes ursprungligen som en form av uppvaktning, med män och kvinnor vända mot varandra i två rader, och turades om att utföra en serie steg och gester. Dansen ackompanjerades av ett livligt beat, ofta tillhandahållet av ett bambuinstrument som kallas "solibao".
Med tiden utvecklades Binayugan-dansen till en mer utarbetad form, med invecklad koreografi och intrikata fotarbete. Den blev populär i hela Ilocos-regionen och anses nu vara en av Filippinernas mest ikoniska traditionella danser.
Binayugan-dansen framförs vanligtvis under festivaler, speciella tillfällen och andra ceremoniella evenemang. Den framförs också ofta som en välkomstdans för besökare i regionen. Dansen är en hyllning till den rika kulturen och arvet i Ilocos-regionen, och är ett bevis på kreativiteten och konstnärskapet hos folket i Abra.
Här är en mer detaljerad tidslinje över Binayugadans historia:
* 1500-talet: Spanska munkar introducerar europeiska danser för ursprungsbefolkningen i Abra.
* 1600- och 1700-talen: Binayugan-dansen uppstår som en form av uppvaktningsdans, framförd av män och kvinnor i två rader.
* 1800-talet: Binayugan-dansen blir mer utarbetad och utvecklas till den form som vi känner idag.
* 1900-talet: Binayugan-dansen vinner popularitet i hela Ilocos-regionen och blir en av Filippinernas mest ikoniska traditionella danser.
* 2000-talet: Binayugan-dansen fortsätter att framföras under festivaler, speciella tillfällen och andra ceremoniella evenemang. Den framförs också ofta som en välkomstdans för besökare i regionen.