- Religiösa ritualer :Danser utfördes ofta för att blidka andar och gudar, för att söka lycka, rikliga skördar och skydd från skada.
- Sociala sammankomster :Folkdanser framfördes under firanden och festligheter, vilket stärkte gemenskapsbanden och främjade social sammanhållning.
- Uppvaktning :Vissa danser tillät individer att uttrycka sina romantiska intressen och visa upp sina färdigheter och nåd för potentiella friare.
- Underhållning :Danser var en form av underhållning och rekreation för samhället.
Egenskaperna för filippinsk folkdans under den primitiva eran inkluderar:
- Enkelhet :Danser var relativt enkla och involverade grundläggande rörelser och mönster som lätt kunde läras och utföras av de flesta medlemmar i samhället.
- Naturalistiska rörelser :Dansare hämtade ofta inspiration från naturen, imiterade rörelser av djur, fåglar och insekter, eller efterliknade dagliga aktiviteter som jordbruk eller fiske.
- Inhemska instrument: Danser ackompanjerades av traditionella musikinstrument som trummor, bambuslagverk, gonggonger och etniska blåsinstrument.
- Kommunalt deltagande: Folkdanser var inte begränsade till ett fåtal skickliga artister, de uppmuntrade samhällsdeltagande, så att alla kunde bidra till den festliga atmosfären.
- Kulturell betydelse: Varje folkdans bar specifika kulturella betydelser, förmedlade trosuppfattningar, traditioner och berättelser om samhällets förfäder och hjältar.
Med tiden utvecklades dessa primitiva folkdanser och blev mer raffinerade, influerade av interaktioner med andra kulturer och koloniala influenser. Men deras väsen är fortfarande en viktig del av den filippinska kulturen och identiteten.