Hiphop dök upp i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet i Bronx, New York City. Det var från början en subkultur som inkluderade breakdance, graffitikonst och rappning. Hiphopen spred sig snabbt till andra städer i USA och blev så småningom ett globalt fenomen. Hiphop var mer populärt bland den yngre generationen och sågs som en uttrycksform för de afroamerikanska och latinamerikanska gemenskaperna.
Det finns flera anledningar till varför jazz var mer populärt på den tiden än hiphop. För det första var jazz en mer etablerad genre med en längre historia. Jazz hade funnits i flera decennier och hade redan utvecklat ett stort anhängare. För det andra var jazzen mer tillgänglig för en bredare publik. Den spelades på en mängd olika platser, från nattklubbar till konserthus, och njöt av människor i alla åldrar och socioekonomiska bakgrunder. För det tredje sågs jazz ofta som en mer sofistikerad och intellektuell genre än hiphop. Den förknippades med konst och kultur och framfördes ofta av mycket skickliga musiker.
Men hiphopen överträffade så småningom jazzen i popularitet. Detta berodde på flera faktorer, inklusive uppkomsten av MTV, den ökande populariteten för rapmusik och det växande inflytandet från afroamerikansk och latinokultur. Hiphop blev den dominerande genren inom musikbranschen och har förblivit så till denna dag.