I vissa dansformer, som balett och samtida dans, är solon vanliga och ingår ofta i större dansstycken eller till och med fullängdsbaletter. I dessa fall är solon typiskt koreograferade för att lyfta fram de tekniska och konstnärliga förmågorna hos en viss dansare, och kan involvera komplex koreografi, intrikat fotarbete och uttrycksfulla rörelser.
I andra dansformer, som hiphop eller streetdance, kan solon ta en mer improvisations- eller freestyle-inställning, vilket gör att dansaren kan visa upp sin egen unika stil och personlighet. Dessa typer av solon ses ofta i danstävlingar eller strider, där dansare tävlar mot varandra för att imponera på domare och publik.
Solon kan också hittas i traditionella folkdanser, där de kan representera en viss karaktär eller roll inom dansen, till exempel en huvuddansare eller solist i en gruppuppträdande. I dessa fall går solon ofta i arv genom generationer och är en integrerad del av dansens kulturella betydelse.
Sammantaget är ett solo i dans en speciell möjlighet för en dansare att lysa och visa upp sina färdigheter, artisteri och individualitet på scenen. Det är ett kraftfullt sätt att få kontakt med publiken och skapa en minnesvärd och effektfull föreställning.