1. Berättande perspektiv :Boken berättas från Erin Gruwells perspektiv, porträtterad som huvudpersonen och engelskaläraren som guidar sina elever genom resan. Däremot ändrar filmen berättelsen till att fokusera mer på elevernas upplevelser och införlivar flera synpunkter.
2. Teckendjup :Boken erbjuder mer djupgående karaktärsutveckling av både Gruwell och hennes elever. Den utforskar deras bakgrunder, motiv och kamp i större detalj, vilket gör att läsaren kan förstå dem på en djupare nivå.
3. POV för studenter :Boken ger mer tid för elevernas perspektiv att delas. Det visar deras utmaningar utanför klassrummet, såsom fattigdom, våld och familjefrågor.
4. Inverkan av tidskriften :Boken betonar betydelsen av studenternas journaler mer framträdande. Genom dessa journaler delar eleverna med sig av sina mest intima tankar och upplevelser.
5. Klassrumsdynamik :Filmen skildrar en mer strömlinjeformad klassrumsmiljö. Det förenklar några av de konflikter som Gruwell ställdes inför, såsom motstånd från administration och kollegor, för en mer kortfattad berättelse.
6. Inkludering och utelämnande :Boken innehåller specifika händelser, såsom klassbesöket på Förintelsemuseet och en mer omfattande utforskning av elevernas liv utanför skolan, medan filmen förtätar eller utesluter några av dessa detaljer.
7. Konfliktlösning :Även om filmen slutar positivt, förenklar den några av de pågående striderna som Ms Gruwell och hennes elever fortsatte att möta. Boken å sin sida fördjupar sig djupare i de pågående utmaningarna i elevernas liv och belyser programmets långsiktiga inverkan.