1. Ytlighet: Holden uppfattar filmer som ytliga och oäkta. Han tror att de presenterar en idealiserad och förvrängd version av verkligheten, och erbjuder orealistiska skildringar av livet och relationer. Holden känner att människor som fördjupar sig i filmer dras till denna ytlighet och tappar kontakten med livets genuina och meningsfulla aspekter.
2. Falska tecken: Holden kritiserar karaktärerna som porträtteras i filmer för att de är konstgjorda och saknar djup. Han ser dessa karaktärer som endimensionella och saknar komplexiteten och autenticiteten hos riktiga människor. Holden tror att biobesökare fastnar i den ytliga charmen hos dessa karaktärer utan att inse deras brist på substans.
3. Publikens passivitet: Holden tycker att det är frustrerande att människor låter sig bli passivt underhållna av filmer. Han tror att verkligt engagemang i konsten och livet kräver aktivt deltagande och kritiskt tänkande, inte tanklös konsumtion av färdigförpackat innehåll. Holden känner att biobesökare faller för tjusningen av passiv underhållning och förlorar förmågan att bilda sina egna åsikter och erfarenheter.
4. Förlust av individualitet: Holden oroar sig för att ofta filmtittande kan leda till en förlust av individuell identitet. Han fruktar att människor blir påverkade av de värderingar, övertygelser och beteenden som skildras i filmer och förlorar sina egna unika perspektiv och personligheter. Holden anser att denna konformitet kväver kreativitet och personlig tillväxt.
5. Eskapism: Holden ser filmer som en form av eskapism, ett sätt att undvika det verkliga livets komplexitet och utmaningar. Han tror att människor flyr in i filmens värld för att slippa möta sina egna problem eller ta itu med svårigheterna i den dagliga tillvaron. Holden anser denna eskapistiska tendens som skadlig, eftersom den hindrar individer från att konfrontera och ta itu med sina personliga kamper.
Genom sin kritik av filmer och filmbesökare uttrycker Holden sin besvikelse över samhällets värderingar och kulturella normer. Hans negativa attityd återspeglar hans längtan efter äkthet, äkta mänsklig anknytning och en djupare förståelse av livet bortom den ytlighet och konstgjordhet han uppfattar i filmer.