Bakgrund:
– På 1870-talet upptäcktes guld i Black Hills-regionen i Dakota-territoriet, som ansågs vara heligt land för Lakota Sioux. Den amerikanska regeringens tryck på bosättare och resursutvinning ledde till eskalerande spänningar med indianstammarna.
- År 1876 ställde den amerikanska regeringen ett ultimatum till Lakota- och Northern Cheyenne-stammarna att återvända till utsedda reservat. Många indianer vägrade att följa, vilket ledde till att flera amerikanska armékolonner skickades till Sioux-territorium för att genomdriva regeringens krav.
Slaget vid Little Bighorn:
- Den 25 juni 1876 gick Custers 7:e kavalleriregemente in i Little Bighorn Valley i jakten på Lakota- och Cheyenne-krigarna som hade misslyckats med att följa regeringens order.
- Custer delade upp sin styrka i tre bataljoner, med major Marcus Reno och kapten Frederick Benteen som befäl över de andra två divisionerna. Custers plan var att attackera indianlägret från flera håll och överväldiga dem.
– De indianska krigarna var dock väl förberedda och inledde en hård motoffensiv. De omringade och överväldigade Renos och Benteens bataljoner, vilket hindrade dem från att komma till Custers hjälp.
- Custer, tillsammans med cirka 205 av sina män, fann sig instängda på en hög mark som kallas Last Stand Hill. Inför överväldigande odds kämpade de tappert men besegrades till slut.
Efterspel:
– Slaget vid Little Bighorn, allmänt känt som Custer's Last Stand, var ett betydande nederlag för den amerikanska armén och en seger för indiankoalitionen.
– Efterdyningarna av striden lämnade den amerikanska armén i sorg och ledde till en stor omvärdering av dess militära strategi gentemot indianstammar.
- Slaget är ihågkommet som en av de mest kända och tragiska händelserna i amerikansk historia, ofta romantiserad och avbildad i litteratur, konst och film.
- Platsen för slaget är nu bevarad som Little Bighorn Battlefield National Monument och är erkänt som ett nationellt historiskt landmärke.