- Overifierad information: Både skvaller och rykten involverar delning av overifierad eller felaktig information om individer eller händelser. De saknar ofta en solid faktabas och förlitar sig på hörsägen, antaganden eller spekulationer.
- Social överföring: Skvaller och rykten sprids via sociala nätverk och sprids ofta snabbt från person till person. De trivs i miljöer där människor engagerar sig i informella samtal och kommunikation.
- Selektiv överföring: Både skvaller och rykten tenderar att överföras selektivt baserat på sociala eller personliga fördomar, intressen eller social dynamik. Människor är mer benägna att förmedla information som stämmer överens med deras övertygelse eller genererar intresse bland deras sociala kretsar.
- Subjektiv tolkning: Skvaller och rykten tolkas och förskönas ofta subjektivt när de överförs från en individ till en annan. Detaljer kan ändras och det ursprungliga meddelandet kan förvrängas med tiden.
- Påverkan på rykte: Både skvaller och rykten kan ha en betydande inverkan på en persons rykte eller ställning inom en gemenskap. De kan sprida negativa uppfattningar, undergräva förtroende och orsaka känslomässig ångest.
- Social funktion: Skvaller och rykten kan tjäna olika sociala funktioner, som att främja sociala band, dela information, utöva social kontroll eller uttrycka gruppnormer och värderingar.
- Kulturell kontext: Naturen och förekomsten av skvaller och rykten påverkas av kulturella faktorer, sociala normer och kommunikationsmönster inom specifika samhällen eller grupper.
Det är dock viktigt att notera att skvaller och rykten inte är synonyma. Skvaller hänvisar vanligtvis till informella samtal om personliga eller triviala frågor, medan rykten specifikt involverar overifierad information eller berättelser som förmedlas som sanna.