En aspekt som Selvon lyfter fram är känslan av isolering och ensamhet som invandrarna känner. Los Lamos är en fiktiv stadsdel som ofta används som en plats för de verkliga områdena Notting Hill och Brixton, platser som är populära bland karibiska invandrare till London. När de lever i en ny och obekant miljö, långt från sina hem och nära och kära, brottas många av karaktärerna i boken med känslor av hemlängtan och fördrivning.
Selvon skildrar också de svårigheter som invandrarna möter, inklusive dåliga levnadsförhållanden, fattigdom och diskriminering. Många av dem arbetar i lågavlönade jobb och står inför utmaningar med att hitta ett stabilt boende. Dessutom möter de fördomar och rasism från vissa delar av det brittiska samhället, vilket gör det svårt för dem att helt integreras och känna sig accepterade.
Trots dessa kamper lyfter Selvon också fram motståndskraften och styrkan hos invandrargemenskapen. De bildar täta nätverk som ger stöd och en känsla av att tillhöra varandra. De finner också glädje och tröst i sina gemensamma kulturella traditioner, som musik och mat, som hjälper till att bevara sin identitet och koppla dem till sitt hemland.
Selvons skildring av västindiska immigranters erfarenheter i London ger en gripande skildring av de utmaningar och komplexiteter som marginaliserade samhällen i ett främmande land står inför. Genom sina karaktärer kastar han ljus över mänskliga strider, förhoppningar och drömmar hos individer som söker ett bättre liv i okända omgivningar.