* Han representerar den brittiska imperialismen: Berättaren är en brittisk polis i Burma, ett koloniserat land. Hans närvaro i sig är en symbol för det förtryckande brittiska styret. Lokalbefolkningen hatar honom för hans makt och auktoritet, som ses som orättvisa och exploaterande.
* Han känner sig konfliktfylld och maktlös: Trots sin auktoritetsposition känner sig berättaren instängd och oförmögen att motstå systemet. Han är medveten om kolonialismens orättvisor men känner sig maktlös att förändra dem. Denna interna konflikt och hans oförmåga att agera avgörande bidrar till den förbittring han möter.
* Han agerar av rädsla och press: Berättaren skjuter elefanten främst av rädsla för att se dum ut inför den burmesiska folkmassan. Han motiveras inte av rättvisa eller nödvändighet, utan av sin egen stolthet och behovet av att behålla sin auktoritet. Denna handling underblåser ytterligare det hat som riktas mot honom, eftersom det ses som en känslolös och onödig grym handling.
* Han ses som en hycklare: Berättaren uttrycker antikoloniala känslor men förstärker i slutändan systemet genom att delta i dess brutalitet. Detta hyckleri underblåser ytterligare förbittring mot honom. Han ses som en representant för själva systemet han kritiserar, vilket gör honom till ett mål för ilska.
Sammanfattningsvis är berättaren i "Shooting an Elephant" hatad eftersom han förkroppsligar den brittiska imperialismens förtryckande natur. Hans motstridiga känslor, hans handlingar som drivs av rädsla och press, och hans hyckleri bidrar till den negativa bild han har i det burmesiska folkets ögon. Hans berättelse belyser det komplexa förhållandet mellan kolonisatör och koloniserad och de moraliska dilemman som uppstår inom en sådan maktdynamik.