Krig kan ha en djupgående inverkan på skrivandet, både vad gäller innehållet som produceras och sättet det produceras på.
Innehåll
Krig kan leda till en ökning av skrivandet om krigsrelaterade ämnen, såsom stridserfarenheter, krigets politiska orsaker och konsekvenser och krigets sociala och psykologiska effekter. Detta kan ses i verk av författare som Homeros, Vergilius, Shakespeare och Tolstoj. Några av de mest kända litteraturverken handlar om krig, som Homers *Iliad* och *Odyssey*, Vergilius *Aeneid*, Dantes *Inferno* och Tolstojs *Krig och fred*.
Krig kan också leda till skrivande som är mer personligt och reflekterande, eftersom författare försöker komma överens med sina erfarenheter av krig. Detta kan ses i verk av författare som Wilfred Owen, Siegfried Sassoon och Erich Maria Remarque.
Form och stil
Krig kan också leda till experiment med form och stil, eftersom författare försöker hitta nya sätt att uttrycka sina erfarenheter. Detta kan ses i användningen av stream-of-consciousness-berättelse, fragmentering och icke-linjärt berättande i krigslitteratur.
Till exempel använde poeten Wilfred Owen ett antal tekniker för att förmedla krigets fasor i sina dikter, inklusive användningen av onomatopoeia, alliteration och assonans. Romanen *In Parenthesis* av David Jones använder en ström-av-medvetande-berättarstil för att fånga den kaotiska och desorienterande upplevelsen av krig.
Censur och propaganda
Krig kan också leda till ökad censur och propaganda, eftersom regeringar försöker kontrollera informationsflödet och forma den allmänna opinionen. Detta kan göra det svårt för författare att uttrycka sina åsikter fritt och ärligt.
Till exempel, under första världskriget, censurerade den brittiska regeringen allt som ansågs vara kritiskt mot krigsinsatsen, och under Vietnamkriget engagerade USA:s regering en massiv propagandakampanj för att rättfärdiga sina handlingar i Sydostasien.
Slutsats
Krig kan ha en djupgående inverkan på skrivandet, både vad gäller innehållet som produceras och sättet det produceras på. Det kan leda till en ökning av skrivandet om krigsrelaterade ämnen, såväl som skrivande som är mer personligt och reflekterande. Krig kan också leda till experiment med form och stil, eftersom författare försöker hitta nya sätt att uttrycka sina erfarenheter. Men det kan också leda till ökad censur och propaganda, vilket kan göra det svårt för författare att uttrycka sina åsikter fritt och ärligt.