1. Dödlighet och det gemensamma ödet: Hamlet erkänner dödens universalitet och inser att även de som en gång var mäktiga eller inflytelserika, som Caesar eller Alexander den store, nu reduceras till bara dödskallar. Han reflekterar över det faktum att döden är det gemensamma ödet för alla människor, oavsett deras status eller prestationer i livet.
2. Rädslan för det okända: Hamlet brottas med osäkerheten och rädslan kring livet efter detta. Han undrar om det är bättre att utstå livets svårigheter och lidanden eller ta risken att möta dödsrikets okända rike. Han funderar på möjligheten av evig sömn, fri från smärtan och kaoset i den levande världen, men också rädslan för att eventuellt lida i livet efter detta.
3. Frågan om handling kontra passivitet: Hamlets kontemplation av döden leder till att han ifrågasätter sin egen passivitet och tvekan när han söker hämnd mot sin farbror Claudius för att han dödade sin far. Han inser att rädslan för döden och det som kommer efter kan förlama honom från att vidta beslutsamma åtgärder. Hamlet kämpar med de moraliska konsekvenserna av hämnd och de potentiella konsekvenserna av hans handlingar.
4. Den mänskliga naturens komplexitet: Genom sina meditationer över döden reflekterar Hamlet över den mänskliga naturens komplexitet. Han ställer det mänskliga tänkandets storhet och ädelhet mot den fysiska kroppens svaghet och sårbarhet. Hamlet funderar över paradoxen att vara kapabel till stora intellektuella och känslomässiga kapaciteter samtidigt som han är mottaglig för dödens oundviklighet.
5. Hitta meningen med livet: Hamlets grubblande över liv och död får honom att ifrågasätta meningen och syftet med tillvaron. Han försöker förstå varför människor uthärdar lidande och svårigheter och brottas med den existentiella strävan efter att hitta tillfredsställelse och värde i livet innan dödens slutgiltiga slut.
Hamlets avslutande tankar efter att ha begrundat dödskallarna och idén om döden omfattar reflektioner över dödligheten, efterlivets okända natur, dilemmat mellan handling och passivitet, komplexiteten i den mänskliga naturen och sökandet efter mening och syfte med livet. Dessa djupgående kontemplationer understryker det filosofiska djupet i Shakespeares pjäs och uppmanar läsarna att fundera över sina egna existentiella frågor.