1. Dialog och språk :Miller använder sig av naturalistisk dialog och vardagligt tal som karaktärer vanligtvis använder. Karaktärerna talar på det sätt som riktiga människor skulle göra, med sammandragningar, slang och vardagliga uttryck.
2. Inställning och miljö :Pjäsen är belägen i ett blygsamt hus och stadsdel i Brooklyn. Miller skildrar livfullt arbetarklassens miljö och fångar vanliga amerikaners ekonomiska svårigheter och ambitioner.
3. Social kommentar :Miller använder pjäsen för att utforska sociala och ekonomiska frågor som arbetarklassen ställs inför i USA efter andra världskriget. Pjäsen tar upp teman som jakten på den amerikanska drömmen, familjär påfrestning och kapitalismens inverkan på individen.
4. Karakterisering :Karaktärerna är välutvecklade, med psykologisk komplexitet och realistiska brister. Miller undviker att framställa karaktärer som helt och hållet goda eller onda utan presenterar dem istället för relaterbara brister och ambitioner.
5. Uppmärksamhet på detaljer :Millers beskrivningar är detaljerade, vilket skapar en känsla av omedelbarhet och realism. Pjäsens fysiska miljö, inklusive Willys hus, restaurangen och skogen, beskrivs noggrant för att fördjupa publiken i karaktärernas värld.
6. Känslomässigt djup :Medan många kritiker diskuterar pjäsens realism i termer av dess yttre egenskaper som miljö och dialog, är det viktigt att notera att Millers känslomässiga djup också är realistiskt. Han presenterar karaktärer med igenkännliga känslomässiga kamper som gör dem relaterade till publiken.
Sammantaget, genom att ägna stor uppmärksamhet åt vanliga individers liv och upplevelser, skildrar Millers pjäs framgångsrikt den amerikanska medelklassens svårigheter och önskningar, och visar hans omfamning av realismens grundläggande principer.