1. Längd och komplexitet: Manuskriptet var ganska långt (cirka 90 000 ord) för en barnbok, och handlingen var komplex, med många karaktärer och berättelser. Vissa förlag kan ha varit tveksamma till längden och svårigheten för den tilltänkta publiken.
2. Genre och koncept: Fantasy var inte en lika populär genre för barnböcker på den tiden, särskilt med ett sådant fokus på magi och en skolmiljö. Förlag kan ha ansett att det var för nisch eller för likt befintliga verk.
3. Ung författare: Rowling var en okänd och opublicerad författare vid den tiden. Förlag föredrar ofta författare med en meritlista av framgång.
4. Marknadsmättnad: Barnboksmarknaden var redan ganska konkurrensutsatt, och förlagen kan ha varit försiktiga med att ta sig an en ny författare, särskilt en med ett så unikt och ambitiöst projekt.
5. Bristande förståelse: Vissa kritiker menar att förlagen helt enkelt misslyckades med att förstå historiens potential. De kanske hade fokuserat för mycket på ytelementen och missat djupet, humorn och hjärtat som gjorde serien så populär.
Det är viktigt att komma ihåg att publicering är en subjektiv process. Det en förläggare tycker är tilltalande kan en annan förkasta. I Rowlings fall hittade hon så småningom en förläggare, Bloomsbury, som insåg potentialen i hennes arbete och tog chansen på en ny författare. Resten är, som de säger, historia.