Till exempel kan en artefakt som ett stenverktyg ge direkta bevis på mänsklig aktivitet. Verktyget kan undersökas för att fastställa hur det tillverkades, vilka material som användes och hur det användes. Denna information kan ge värdefulla insikter i livet för de människor som skapade och använde verktyget.
Däremot kan ett skriftligt dokument som en historisk redogörelse vara mindre tillförlitlig. Kontot kan vara partiskt eller felaktigt, och det kan vara svårt att avgöra sanningshalten i informationen. Detta gäller särskilt för händelser som inträffade för länge sedan, när det kan finnas få andra källor till bevis för att bekräfta berättelsen.
Naturligtvis finns det också fall där skriftliga dokument kan vara mer tillförlitliga än artefakter. Till exempel kan ett välbevarat skriftligt dokument ge detaljerad information om en viss händelse, medan en artefakt bara kan ge fragmentariska bevis. I slutändan beror bevisens tillförlitlighet på ett antal faktorer, såsom bevisets ålder och tillstånd, sammanhanget i vilket det hittades och expertis hos de personer som granskar det.