Här är en sammanfattning av dikten:
Teman:
* Barndom och oskuld: Dikten är en nostalgisk hyllning till en ungdomlig, bekymmerslös tid på den walesiska landsbygden. Det framkallar en känsla av förundran och glädje i den naturliga världen.
* Tidens gång: Samtidigt som den firar ungdomen, erkänner dikten också det oundvikliga i tidens gång. Diktens cykliska struktur, med sina referenser till "den gröna säkringen" och "solen" som stiger och går ner, understryker livets återkommande natur och tidens ostoppbara marsch.
* Naturen och det övernaturliga: Dikten blandar naturelement med nästan mytiska bildspråk, och suddar ut gränsen mellan det verkliga och det föreställda.
* Förlust och dödlighet: Diktens högtidliga ton ger vika för en känsla av saknad och dödens oundviklighet. Den sista raden, "Och solen sken som han hade sken förut", erkänner livets cykliska natur och dödlighetens oundviklighet.
Struktur och språk:
* Struktur: Dikten är skriven i en komplex, oregelbunden form, utan fast rimschema eller meter. Den använder en blandning av korta och långa linjer, vilket skapar en känsla av smidighet och naturlighet.
* Språk: Språket i dikten är mycket suggestivt, med hjälp av rika bilder och sensoriska detaljer för att skapa en levande bild av barndomens landskap.
Nyckelidéer och bilder:
* "Grön säkring": Denna bild är en metafor för livskraften, som ständigt förnyas och växer.
* "Solen": Representerar tidens gång, både dag och natt, och cykeln av liv och död.
* "Månen": Förknippas med natten, drömlika bilder och universums mysterier.
* "Vinden": En symbol för förändring, och naturens krafter som ligger utanför människans kontroll.
Totalt intryck:
"Fern Hill" är en dikt om tidens bitterljuva natur, ungdomens skönhet och dödens oundviklighet. Det är ett kraftfullt och gripande verk som utforskar de djupaste mänskliga erfarenheterna, med hjälp av levande bilder och suggestivt språk för att skapa ett bestående intryck.