Hur var stämningen i dikten mummer?

I dikten "Mummer" av Joyce Kilmer är stämningen en av mystik och förundran. Dikten inleds med en beskrivning av en utklädd figur, en mummer, som dyker upp vid talarens dörr. Mammaren bär en mask och en lång mantel, och talaren kan inte se hans ansikte. Denna figur skapar en luft av intriger och nyfikenhet, och talaren undrar vem han är och vad han vill. Diktens ton är också en av förväntan och oro. Talaren dras både till mumlaren och är rädd för honom, och denna spänning skapar en känsla av obehag. Dikten slutar med att mumman försvinner in i natten och lämnar talaren med en känsla av förvirring och förundran. Diktens stämning och ton förmedlar effektivt känslan av mystik och förtrollning kring den gåtfulla mummersfiguren.