Dikten börjar med att talaren minns ett specifikt ögonblick i tiden när han gick längs Toome Road med sin far. Talaren beskriver det frodiga landskapet och naturens ljud, vilket skapar en levande sinnesupplevelse för läsaren. Han reflekterar också över sin fars närvaro och känslan av trygghet och tillhörighet den gav under hans barndom.
Allt eftersom dikten fortskrider vänder talarens tankar sig till de förändringar som har skett över tid. Han nämner frånvaron av sin far, som har gått bort, och hur landskapet har förändrats på grund av industrialisering och utveckling. Talaren uttrycker en känsla av saknad och nostalgi för de enklare och mer oskyldiga dagarna i sin barndom.
Dikten utforskar också teman identitet och tillhörighet. Talaren reflekterar över sin koppling till Toome-området och sin känsla av förankring i landskapet. Trots de förändringar som har skett känner han en djup koppling till sitt barndomshem och de minnen som är förknippade med det.
"Toome Road" är en vackert utformad dikt som effektivt förmedlar en rad känslor och teman. Heaneys användning av bildspråk, sensoriska detaljer och symbolik ger djup och rikedom till dikten, vilket skapar ett flerskiktigt verk som resonerar med läsaren. Diktens utforskande av minne, förlust och tidens gång är både personlig och universell, och den talar till den mänskliga upplevelsen på ett djupgående sätt. Sammantaget är "Toome Road" en gripande och minnesvärd dikt som visar upp Heaneys anmärkningsvärda skicklighet som poet.