Struktur och språk :
Dikten består av fyra strofer, där varje strof innehåller fyra rader. Språket som används är enkelt, direkt och konversationsrikt. Wright använder korta, hackiga meningar och fragmenterad syntax för att förmedla en känsla av brådska och frustration.
Inställning:
Dikten utspelar sig i ett fattigt område, möjligen under den stora depressionen. Huvudpersonen är en ung pojke som kämpar för att överleva mitt i fattigdom och hunger.
Protagonist och konflikt:
Diktens huvudperson är en ung pojke som är desperat hungrig. Han hittar en revbensmacka slängd i gränden och bestämmer sig för att äta den, trots dess oaptitliga utseende. Denna handling av desperation och hunger belyser pojkens fattiga tillstånd.
Symbolism:
Revbenssmörgåsen blir en symbol för fattigdom, hunger och social försummelse. Pojkens konsumtion av smörgåsen representerar hans desperata försök att tillfredsställa sina grundläggande behov, även om det sker på bekostnad av hans värdighet.
Avhumanisering:
Genom pojkens erfarenhet skildrar Wright de avhumaniserande effekterna av fattigdom. Pojken reduceras till ett tillstånd där han känner sig tvungen att äta en kasserad smörgås, vilket symboliserar förlusten av mänsklig värdighet och respekt inför extrem fattigdom.
Social kommentar:
Dikten fungerar som en social kommentar om fattigdomens hårda realitet och de orättvisor som marginaliserade individer möter i samhället. Wrights skildring av pojkens kamp belyser behovet av medkänsla och förståelse för dem som lever i fattigdom.