Där skuggorna dansar och mörkret härskar,
Där går en själ, otämjd och vild,
Med hjärta av eld och ande förledd.
Dally Curtis - ett namn som ringer,
Med ekon av uppror, frihetens vingar.
En själ som driver i ett stormande hav,
Söker tröst i kaos, vild och fri.
Hans ögon speglar upprorets låga,
Ett häftigt trots, otämjt och otämjt.
I gränderna där sorgen sammanstrålar.
Dally strövar omkring, en väktare av de ovårdade massorna.
Under hans härdade yttre ligger
Ett hjärta som längtar, en själ som gråter.
För kärlek förnekas och drömmar uppskjutna,
Han vandrar vidare, en sårad fågel.
Åh Dally Curtis, en otämjad själ,
Av samhällets kedjor, för att aldrig tämjas.
I din rastlösa ande finner vi nåd.
En dikt som talar om din vilda famn.
'Invictus', en tidlös ode till styrka.
Av triumf som reser sig från förlust och längd.
I din okuvliga ande finner den resonans,
Ett bevis på den häftiga lågan i din närvaro.
Som den otämjda vinden som sveper över slätterna.
Dally Curtis, ditt arv finns kvar.
En överlöpare med ett hjärta som längtar.
En symbol för uppror som för alltid brinner.
Så låt denna dikt vara en sann hyllning.
Till Dally Curtis, vild och obunden också.
Må din ande sväva bortom himlen,
För alltid förevigad i dessa poetiska band.