I en värld av viskade lögner och dolda drömmar,
En sanningens röst, hög när den lyser och skriker,
Modig och häpnadsväckande, skär genom diset,
En ledstjärna av ärlighet som förbluffar och häpnar.
Den kastar ljus över skuggor, inget mörker kan dölja,
Att avslöja hemligheter som får våra hjärtan att känna,
Den råa verkligheten, även om den är hård,
Väcker vår själ och gör oss fria.
Genom den statiska tystnaden, ett klart rop,
Att bryta igenom barriärer, genomborra en och alla,
Det ekar i våra själar, ett djupt uppvaknande,
Skaka grunden för vårt tänkande.
Som en blixt slår den ner med kraft,
Att tända en eld som brinner så starkt,
Att konsumera de illusioner som en gång höll oss bundna,
Lämnar oss i vördnad för vad vi har hittat.
Ändå följer tapperhet denna häpnadsväckande sanning,
För det kräver mod att möta vår ungdom,
Att släppa bekvämligheter och omfamna det okända,
Att kartlägga en ny väg, där tillväxt sås.
Det testar vår beslutsamhet, driver oss till kanten,
Att stå högt och fast, aldrig förlora vårt löfte,
Att omfamna denna uppenbarelse med öppna armar,
Och låt dess vägledande ljus ta bort alla våra skador.
Så låt oss välkomna den modiga och häpnadsväckande sanningen,
Även när det skakar oss till våra rötter,
Ty i dess djup finns en transformativ kraft,
Att skulptera våra liv, nå en ny timme.
I denna resa av självupptäckt och tillväxt,
Må vi finna styrkan att möta livets sanning,
Med tapperhet och motståndskraft, låt vår själ sväva,
Omfamna essensen av vem vi verkligen är.