1. "Stå inte vid min grav och gråt" av Mary Elizabeth Frye:Denna korta och kraftfulla dikt uttrycker talarens önskan att inte sörjas överdrivet efter sin död, utan snarare bli ihågkommen med glädje och firas för det liv de levde.
2. "När jag dör" av Christina Rossetti:Den här dikten utforskar talarens kontemplation av sin egen dödlighet och deras önskan att återförenas med sina nära och kära i livet efter detta.
3. "In Memoriam A.H.H." av Alfred Tennyson:Denna långa elegiska dikt sörjer Tennysons nära vän Arthur Henry Hallams död och reflekterar över teman som sorg, förlust och sökandet efter mening inför döden.
4. "The Raven" av Edgar Allan Poe:Även om den här dikten inte enbart fokuserar på sorg, utforskar den talarens nedstigning till galenskap när de sörjer förlusten av sin älskade "Lenore".
5. "Elegi skriven på en lantlig kyrkogård" av Thomas Gray:Den här dikten mediterar över livet och döden för vanliga människor begravda på en kyrkogård på landet, och reflekterar över livets förgänglighet och dödens oundviklighet.
6. "Stoppar förbi skogen på en snöig kväll" av Robert Frost:Den här dikten fångar ett ögonblick av reflektion och kontemplation mitt i ett vinterlandskap, med antydningar om talarens egen dödlighet och tidens gång.
7. "Suckarnas bro" av Thomas Hood:Den här dikten berättar historien om en kvinna som drivs till självmord av sin sorg och ekonomiska förtvivlan, vilket lyfter fram den känslomässiga belastningen av sorg.
8. "Dirge Without Music" av Edna St. Vincent Millay:Den här dikten uttrycker talarens känsla av saknad och längtan efter sin älskades död, med hjälp av bilder från en begravningssånger.
9. "Sorg" av W.H. Auden:Den här dikten reflekterar över sorgeprocessen och utmaningarna att hitta tröst och mening inför förlusten.
10. "Den trasiga kedjan" av C. Warren Hollister:Den här dikten ger ett budskap om hopp och tröst inför sorg, och antyder att kärlekens band överskrider till och med döden och att de avlidnas andar lever vidare i minnena av dem de lämnat efter sig.