Hennes bekännelse påverkas av flera faktorer. För det första är Tituba sårbar på grund av sin status som slav och en outsider i den puritanska gemenskapen. Hon är lätt manipulerad och tvingad att göra falska uttalanden. Dessutom spelar Titubas rädsla för straff och önskan att rädda sig själv från skada en viktig roll i hennes beslut att erkänna.
Det är viktigt att notera att Titubas bekännelse inte helt är baserad på hennes egen tro eller handlingar. Hon blir en syndabock för de andra anklagade individerna och de underliggande rädslorna och spänningarna inom samhället. Genom att erkänna hoppas Tituba kunna skydda sig själv och potentiellt befria andra som också står inför anklagelser.
Allt eftersom pjäsen fortskrider utvecklas Titubas karaktär. Hon förvandlas från en rädd och undergiven individ till en mer självsäker och trotsig figur. Hon börjar ifrågasätta domstolens auktoritet och rättfärdigheten i deras handlingar. Titubas resa speglar de bredare teman som makt, manipulation och bristerna i den mänskliga naturen som utforskas i "Degeln".