Rytm och musikalitet
Alliteration kan bidra till att skapa en känsla av rytm och musikalitet i poesin. Detta beror på att upprepningen av samma konsonantljud skapar ett ljudmönster som kan vara tilltalande för örat. Till exempel använder följande rader från Samuel Taylor Coleridges dikt "The Rime of the Ancient Mariner" alliteration för att skapa en känsla av rytm och musikalitet:
>Den ljusa vinden blåste, det vita skummet flög,
>Fåran följde fri;
>Vi var de första som någonsin sprack
>In i det tysta havet.
Betoning
Alliteration kan också användas för att skapa betoning. Detta beror på att upprepningen av samma konsonantljud kan dra uppmärksamheten till vissa ord eller fraser. Till exempel, följande rader från William Shakespeares pjäs "Hamlet" använder alliteration för att skapa betoning på orden "blod" och "strid":
>Åh, från och med nu,
>Mina tankar är blodiga, eller är ingenting värda!
Vokativ kraft
Allitteration kan också ha en suggestiv kraft. Detta beror på att upprepningen av samma konsonantljud kan skapa associationer till andra ord eller fraser som har liknande ljud. Till exempel använder följande rader från Percy Bysshe Shelleys dikt "Ode to the West Wind" alliteration för att skapa en stämningsfull känsla av vinden:
>Vild Ande, vilken konst rör sig överallt;
>Förstörare och konservator; hör, åh, hör!
I det här exemplet skapar upprepningen av "w"-ljudet en association med vindens ljud. Denna förening hjälper till att skapa en levande och minnesvärd bild av vinden.
Total effekt
Alliteration kan ha en rad positiva effekter på det poetiska språket. Det kan hjälpa till att skapa en känsla av rytm, musikalitet, betoning och stämningsfull kraft. Dessa effekter kan alla bidra till att stärka inverkan av poetiskt språk och göra det mer minnesvärt.