_Vågorna rullar in och ut igen_,
_Över sanden, över stenarna_,
_De går sönder och faller, och går sönder igen_,
_Och göra en egen musik_.
I den andra strofen av "The Sea" fortsätter James Reeves att beskriva havet med hjälp av personifiering och andra tekniker. Här är en analys av denna strof:
1. Repetition: Upprepningen av "och" och "bryta" ger en känsla av rytm till strofen, efterliknar vågornas ebb och flöde.
2. Personifiering: Reeves använder personifiering för att ge vågorna mänskliga egenskaper, och beskriver dem som att de rullar "in och ut igen". Denna teknik väcker havet till liv och framhäver dess dynamiska natur.
3. Alliterering: Användningen av allitteration ("bryta och falla") tillför ytterligare musikalitet till versen, och betonar ljudet av vågorna som slår mot stranden.
4. Bilder: Strofen skapar en levande bild av havets rörelse över sanden och stenarna, vilket framkallar en känsla av kustlandskap.
5. Sensoriska detaljer: Hänvisningen till ljudet av vågorna som bryter ("gör sin egen musik") engagerar läsarens hörsel, vilket gör att de kan föreställa sig ljudet från havet.
Sammantaget förmedlar den andra strofen av "Havet" effektivt havets dynamiska och musikaliska karaktär genom rytmiskt språk, bildspråk och ljud.