* Mytologi: Boken lutar sig mycket mot den grekiska mytologin, där fantastiska varelser och händelser redan i sig är överdrivna. Så en gigantisk cyklop eller en monstruös tjur är inte överdrift inom ramen för berättelsen, utan snarare en del av den etablerade världen.
* Humoristisk överdrift: Boken använder ofta överdrift för komisk effekt, vilket suddar ut gränserna mellan överdrift och att bara vara rolig. Till exempel Percy som beskriver sin hunger eller hans kamp med sina krafter.
* Dramatisk spänning: Användningen av överdrift kan bygga upp spänning och spänning. Till exempel att beskriva faran med ett visst monster eller hur brådskande en situation är.
Exempel på vad *kan* betraktas som överdrift:
* " Lukten av saltvatten var så stark att jag trodde att jag skulle drunkna." Även om lukten kan vara stark, är uttalandet klart överdrivet för effekt.
* "Mitt hjärta slog så snabbt att jag trodde att det skulle spricka ur mitt bröst." Detta är ett klassiskt exempel på bildspråk som används för att förmedla intensiva känslor.
Slutsats:
"The Sea of Monsters" drar sig inte för dramatiskt språk och överdrifter, men det är svårt att beteckna specifika instanser som överdrift eftersom bokens fantastiska miljö och berättarstil lämpar sig för större beskrivningar än livet.