1. Bevarande av kunskap och läskunnighet: Klostren var ofta de enda lärocentrumen under tidig medeltid. Munkar kopierade noggrant gamla texter och bevarade kunskap som annars skulle ha gått förlorad. De utvecklade scriptoria (skrivrum) och bibliotek, vilket främjade läskunnighet och stipendium. Denna roll var avgörande för överföringen av klassisk kunskap och utvecklingen av det medeltida intellektuella livet.
2. Innovation inom jordbruket och livsmedelsproduktion: Klostren var ofta självförsörjande och utvecklade effektiva jordbruksmetoder, djurhållning och matkonserveringstekniker. Detta bidrog till det övergripande ekonomiska välståndet för samhällen, särskilt i tider av knapphet. Vissa kloster specialiserade sig till och med på att producera specifika grödor eller produkter, vilket bidrog till regional handel och livsmedelssäkerhet.
3. Välgörenhetsarbete och social välfärd: Munkar ägnade sig ofta åt omfattande välgörenhetsarbete och tog hand om sjuka, fattiga och resenärer. De etablerade sjukhus, barnhem och hospices, som tillhandahåller viktiga sociala tjänster som ofta saknades i det medeltida samhället. Deras engagemang för att hjälpa de mindre lyckligt lottade spelade en viktig roll i utvecklingen av sociala välfärdssystem.