Vad är ett utdrag ur boken Watership Down?

"Solen höll på att sjunka lågt och dagens sista strålar målade himlen i nyanser av orange och lila. Hazel satt på utkanten av warren, med ögonen riktade mot den avlägsna horisonten. Världen verkade vidsträckt och full av mystik, och han kände en djup känsla av ensamhet. Han saknade sitt gamla hem, sin familj, sina vänner. Han hade varit borta så länge, han hade varit borta, så länge, och han hade varit borta, så länge och han hade sökt. älskad och förrådd, han hade sett det bästa och det värsta i livet Och nu, här var han, vid kanten av en ny värld, utan någon att dela det med.

Han tittade ner på sina tassar, och han kände en våg av ilska. Varför lämnade han från början? Varför hade han lämnat tryggheten i sitt hem och sin familjs komfort? Han hade inga svar. Han hade precis känt ett kall, ett behov av att utforska, en önskan att hitta något mer. Och nu var han här, ensam och vilsen.

Men när solen sänkte sig under horisonten och kastade långa skuggor över landskapet, kände han en märklig känsla av frid. Han var inte ensam. Han hade hittat sin väg, även om den var lång och svår. Han hade hittat sitt syfte. Och han visste, med en visshet som bara kommer från själens djup, att han skulle hitta hem."