Enligt idén om folklig hedonism gör människor ofta val baserat enbart på deras förmåga att maximera sin egen sinnesnjutning och undvika obehag i nuet. Detta kan resultera i ett snävt fokus på kortsiktiga nöjen och en ignorering av de potentiella negativa effekterna av dessa handlingar på dem själva, andra eller samhället som helhet.
Folkhedonism står i kontrast till mer komplexa filosofiska och etiska förhållningssätt till lycka, som betraktar faktorer som dygd, mening, personlig tillväxt, relationer och andras välbefinnande som viktiga aspekter av ett tillfredsställande liv.
Samtidigt som att söka njutning och undvika smärta är naturliga mänskliga begär, antyder folklig hedonism en tendens att förenkla och prioritera sensorisk njutning på bekostnad av andra meningsfulla och hållbara källor till lycka. Kritiker hävdar att att enbart förlita sig på nöjessökande ofta leder till bristande personlig tillfredsställelse och kan undergräva bredare sociala och etiska överväganden.