1. Introduktion av monstrets perspektiv :
Före dessa kapitel presenterades Monstret främst genom Victor Frankensteins lins och de andra karaktärernas reaktioner på honom. Men i kapitel 11-16 får läsaren direkt tillgång till Monsters tankar och känslor. Detta gör att läsaren kan se honom som en kännande, känslomässig varelse, kapabel att lida och längta efter sällskap.
2. Utforska monstrets barndom :
Monstret reflekterar över sina tidiga upplevelser efter hans skapelse, och beskriver hans första förvirring, rädsla och nyfikenhet. Han berättar om sina kamper för att överleva och sina möten med naturen och samhället. Denna insikt om hans uppväxt hjälper läsaren att förstå Monsters motiv och ger ett sammanhang för hans handlingar.
3. Empati för monstret :
Monsters berättelse framkallar empati hos läsaren när han beklagar sin isolering och begär efter kärlek, förståelse och en plats i samhället. Hans ensamhet och lidande gör honom till en sympatisk figur, som utmanar den första uppfattningen av honom som en rent monstruös och ond varelse.
4. Samhällsförkastande :
Läsaren bevittnar Monsters upprepade försök att få kontakt med människor, bara för att bli avvisad och förtalad. Hans önskan om sällskap och acceptans möts av rädsla och hat, vilket visar upp de fördomar och grymhet som finns i samhället.
5. Reflektioner om naturen och mänskligheten :
Monstrets erfarenheter får honom att reflektera över förhållandet mellan natur och mänsklighet. Han kontrasterar naturens skönhet och harmoni med det mänskliga samhällets brister och ofullkomligheter, vilket väcker frågor om godhetens och ondskans natur.
6. Samhällsreflektion :
Genom Monsters erfarenheter och observationer reflekterar Mary Shelley över sin tids samhällsfrågor. Romanen kritiserar sociala hierarkier, fördomar och konsekvenserna av att försumma medkänsla och förståelse.
7. Att ändra moraliska perspektiv :
Läsarens moraliska värdering av Victor Frankenstein och monstret blir mer komplex. Medan Victors handlingar förblir etiskt tveksamma, kan läsaren nu förstå Monsters motiv och handlingar som ett svar på samhället som har förkastat honom.
Sammanfattningsvis omformar kapitel 11-16 i "Frankenstein" läsarens svar på monstret genom att ge insikter i hans inre värld och upplevelser. Presentationen av monstrets perspektiv humaniserar honom, väcker empati och utmanar den initiala uppfattningen av honom som rent ond. Mary Shelleys utforskning av monstrets karaktär fungerar också som en kritik av samhällsfrågor, och lyfter fram konsekvenserna av fördomar, isolering och bristen på medkänsla.