1. Personifiering: Keats personifierar gräshoppan och cricketen, vilket ger dem mänskliga egenskaper och egenskaper. Gräshoppan beskrivs som "glad", "högljud" och "gladast", medan syrsan karakteriseras som "fattig", "vemodig" och "tyst". Denna personifiering bidrar till att skapa en känsla av empati för båda insekterna och låter poeten utforska deras olika attityder till livet.
2. Metafor: Keats använder metaforer för att jämföra gräshoppan och cricketen med andra föremål eller koncept. Till exempel beskriver han gräshoppan som en "pipande" insekt, vilket antyder dess glada och sorglösa natur. Däremot jämför han cricketen med en "tyst form", och betonar dess tysta och ensamma tillvaro. Dessa metaforer hjälper till att skapa en levande bild av de två insekterna och deras kontrasterande personligheter.
3. Alliteration: Keats använder alliteration, upprepning av konsonantljud i början av ord eller stavelser, för att skapa en känsla av rytm och musikalitet i dikten. Till exempel innehåller raden "Jordens poesi upphör nu" en upprepning av "p"-ljudet, vilket hjälper till att efterlikna ljudet av en gräshoppas sång. Denna användning av allitteration bidrar till diktens sensoriska rikedom och förstärker dess övergripande musikalitet.
4. Bildmaterial: Keats använder levande bilder för att skapa en detaljerad och sensorisk beskrivning av den naturliga världen. Dikten är fylld med referenser till sevärdheter, ljud och texturer, som "gräshoppan vid sin pipa" och "sorlet av otaliga bin". Detta bildspråk bidrar till att skapa en stark känsla av atmosfär och låter läsaren uppleva naturen genom poetens ögon.
5. Kontrast: Keats använder kontrast för att markera skillnaderna mellan gräshoppan och cricket. Gräshoppan framställs som en sorglös och glad varelse, medan syrsan framställs som en melankolisk och ensam gestalt. Denna kontrast bidrar till att skapa en känsla av spänning och dramatik i dikten, och den väcker frågor om lyckans natur och meningen med livet.
Sammantaget bidrar Keats skickliga användning av litterära anordningar, såsom personifiering, metafor, alliteration, bildspråk och kontrast, till diktens rikedom, komplexitet och känslomässiga inverkan, vilket gör att han kan utforska teman som natur, dödlighet och det mänskliga tillståndet.