- Metaforer:Douglass använder ofta metaforer för att jämföra en sak med en annan på ett sätt som skapar en kraftfull och minnesvärd bild. Till exempel, i sitt berömda tal "What to the Slave is the Fourth of July?", jämför han firandet av självständighetsdagen med en "fars" och ett "hån" mot slavar som fortsätter att vara förtryckta.
– Likheter:Douglass använder också liknelser för att göra jämförelser mellan två saker, men på ett sätt som framhäver deras likhet snarare än deras identitet. Till exempel beskriver han slaveriet som "slaveriets järnkedja", vilket understryker slaveriets styrka och sammandragande natur.
- Personifiering:Douglass använder personifiering för att ge mänskliga egenskaper till livlösa föremål eller abstrakta begrepp. Till exempel, i sitt tal "The Meaning of July Fourth for the Negro" hänvisar han till konstitutionen som ett "härligt frihetsdokument", vilket ger dokumentet en känsla av handlingsfrihet och betydelse.
- Hyperbole:Douglass använder ibland överdrift, eller överdrift, för att betona en punkt eller skapa en känsla av brådska. Till exempel, i sitt tal "The Fugitive Slave Law" beskriver han lagen som "den mest fruktansvärda antagandet som någonsin skamrat någon nations lagbok", vilket förmedlar intensiteten i hans motstånd mot den.
- Ironi:Douglass använder också ironi i sina tal och skrifter, ofta för att belysa slaveriets och rasdiskrimineringens motsättningar och hyckleri. Till exempel påpekar han att den fjärde juli, en högtid som firar frihet och jämlikhet, inte upplevs som sådan av slavar.