1. "Ghost Story Contest": År 1816 befann sig Mary Shelley, tillsammans med sin blivande make Percy Shelley, Lord Byron och John Polidori, strandsatta i Schweiz på grund av dåligt väder. För att fördriva tiden föreslog Lord Byron en tävling för att skriva spökhistorier. Detta gav den första gnistan för berättelsen.
2. Vetenskapliga framsteg och debatter: Den romantiska eran bevittnade snabba framsteg inom vetenskapen, särskilt inom områdena elektricitet och anatomi. Denna utveckling, i kombination med pågående debatter om gränserna för mänsklig kunskap och de potentiella farorna med okontrollerad vetenskaplig ambition, påverkade starkt Shelleys tänkande.
3. Filosofiska och litterära teman: Shelley var djupt intresserad av filosofiska frågor om skapelsen, naturen och mänsklighetens roll i världen. Hon var också influerad av författare som John Milton och hans skildring av den fallna ängeln i "Paradise Lost", ett tema som gav genklang med berättelsen om Victor Frankensteins skapelse.
4. Personliga erfarenheter: Shelleys eget liv var fyllt av tragedier, förluster och okonventionella relationer. Hennes mamma dog kort efter att hon fött henne, och hon stod själv inför förlusten av flera barn. Temat för föräldrars övergivande och konsekvenserna av okontrollerad ambition resonerar med hennes personliga erfarenheter.
5. Det romantiska idealet och dess skugga: Den romantiska rörelsen hyllade fantasin och naturens kraft, men den utforskade också den mörkare sidan av den mänskliga naturen, inklusive dess förmåga till både stor kärlek och destruktiva impulser. Denna dualitet kommer till uttryck i Frankenstein, där monstret är både monstruöst och kapabelt till medkänsla.
I slutändan var "Frankenstein" en produkt av sin tid, som speglar den romantiska erans oro och strävanden. Den fungerar som en varnande berättelse om farorna med ambition, potentialen för att vetenskapliga framsteg kan missbrukas och skapelsens bestående kraft och dess konsekvenser.