Klassisk humanism:
* Cicero: Erasmus var djupt influerad av Ciceros prosastil och hans ideal om vältalighet och retorik. Han försökte återuppliva det klassiska latinet och använde det för att främja humanistiska ideal.
* Platon: Erasmus studerade Platon omfattande och såg honom som en källa till moralisk visdom och filosofisk insikt.
* Aristoteles: Erasmus ägnade sig åt Aristoteles filosofi, särskilt hans etik och logik.
Kristen humanism:
* Lorenzo Valla: Valla var en pionjär inom textkritik och en stark förespråkare för bibelstudier. Hans arbete påverkade Erasmuss egen textanalys av Bibeln.
* Pico della Mirandola: Erasmus beundrade Picos tro på mänsklighetens inneboende värdighet och hans önskan att förena kristen tro med klassisk lärdom.
Reformationstiden:
* Martin Luther: Även om Erasmus inte höll med om några av Luthers radikala ståndpunkter, delade han en tro på vikten av bibelstudier och behovet av kyrkoreform. Luthers skrifter gav dock också energi till de debatter som ledde till ett avbrott mellan Erasmus och reformatorerna.
Andra influenser:
* Thomas More: Erasmus var en nära vän till Thomas More, och de delade en gemensam humanistisk syn. De utbytte ofta idéer och samarbetade i projekt.
* Johann Reuchlin: Reuchlin var en tysk humanist som försvarade studiet av hebreisk och judisk litteratur. Hans arbete hjälpte till att inspirera Erasmus intresse för bibelvetenskap och hebreiska språket.
* Desiderius Erasmus: Det är viktigt att notera att Erasmus själv var ett viktigt inflytande på senare tänkare, inklusive Michel de Montaigne, John Locke och Voltaire. Hans betoning på förnuft, tolerans och individuellt samvete bidrog till utvecklingen av det moderna tänkandet.
Det är viktigt att notera att Erasmus var en komplex figur som absorberade influenser från olika källor. Han var inte bara en produkt av en viss tankeskola, utan snarare en produkt av sin tid, en tid präglad av intellektuell jäsning och en önskan att vitalisera klassisk lärdom och kristen tro. Hans arbete återspeglar därför ett sammanflöde av idéer och influenser, vilket bidrar till hans bestående arv som en huvudfigur i renässanstanken.