2. Tänk på författarens syfte. Förstå författarens avsikt med att skriva den primära källan. Är det för att informera, övertyga eller underhålla? Syftet med källan kan påverka författarens perspektiv och den information som presenteras.
3. Analysera författarens tonläge. Var uppmärksam på författarens tonfall och språk som används i den primära källan. Är det objektivt, subjektivt, känslomässigt eller partiskt? Tonen kan avslöja författarens inställning till ämnet.
4. Granska författarens källor. Utvärdera källorna som författaren använde för att stödja sina påståenden. Är källorna tillförlitliga och trovärdiga? Ger de bevis för författarens påståenden, eller återspeglar de helt enkelt författarens åsikter?
5. Leta efter bevis på partiskhet. Var kritisk till informationen som presenteras i primärkällan. Identifiera alla påståenden som verkar ensidiga, överdrivna eller baserade på personlig övertygelse snarare än fakta.
6. Tänk på det historiska sammanhanget. Placera primärkällan i dess historiska sammanhang. Förstå tidsperioden och händelserna som påverkade författarens perspektiv. Detta kan hjälpa dig att identifiera fördomar som kan ha påverkats av det rådande sociala, politiska eller kulturella klimatet.
7. Var medveten om dina egna fördomar. Som forskare kan du också ha fördomar som kan påverka din tolkning av den primära källan. Var reflekterande och erkänn alla förutfattade meningar du kan ha innan du analyserar källan.
Genom att noggrant undersöka författarens bakgrund, syfte, ton, källor och fördomar kan du få en djupare förståelse för den primära källan och dess potentiella begränsningar. Denna kritiska analys gör det möjligt för dig att kritiskt utvärdera den information som presenteras och dra välinformerade slutsatser.